Så har ännu en dag kommit och gått och det är redan 9:e mars. Äntligen så börjar man ana asfalten under lagerna av is och vatten. Problemet är bara att det nu är fem lager av grus där i stället. Det är ändå härligt att höra fågelkvitter på vägen till skolan och att det fortfarande är ljust ute när man cyklar hemåt igen. Lite upplyftande är det också att oron för att man ska frysa ihjäl i skolans korridorer har bytts ut mot hur man ska undvika solens bländande strålar. Missförstå mig inte, jag njuter av varje lite gnutta sol och det är lätt att drömma sig bort och tänka på gröna gräsmattor, utomhusfika och glass. Hur läskigt det nu än är desto närmare våren man kommer så längtar man samtidigt dit. Ja, man kan verkligen inte alltid få det man vill ha. Livet är fullt av kontraster och val, ibland pest eller kolera men oftast finns det något bättre som väntar runt bakom varje beslut man tar. Imorgon ska jag hälsa våren välkommen med en hårklippning. Så håll tummarna för att jag tar rätt beslut!
Kram
